Depp, depp, depp…

Det började inge vidare. Hade glömt min miniräknare hemma. Hur lyckas jag?! Men det fanns att låna som tur var, så den krisen löste sig.. men det kändes som den dåliga känslan i magen ändå växte sig större.

… o så fick vi tentan. SJÄLVKLART var det bara alla de där svåra grejerna som jag är skidålig på. Jag satt där o undrade hur fan jag kan vara så här dålig på matte o fortfarande hänga med i plugget lixom. Hm. Märkligt det där.
Jag är verkligen ingen matte-människa. Jag har aldrig fått reglerna att sätta sig. Konjugat- o kvadreringsregler, potenser, logaritmer, förkortning o förlängning. Uppenbarligen fattar jag inte ett skit eftersom jag satt som ett jävla frågetecken på tentan. Jag trodde att jag skulle klara mig med det som jag trots allt har i hjärnan, men nä… det gick inte. Trots mitt VG i matte C i gymnasiebetyget. Det känns jävligt surt.

Hela morgonen hade jag gått o hoppats på att läraren skulle vara lite schysst o för en gång skull göra som de säger. ”-Vi är inte ute efter att sätta dit någon på den här tentna, vi vill bara att ni repetera och får fram det i hjärnan igen.”
Tack för den. Suck.

Första omtentan är ett faktum. Det tog nästan 4 års studier, men så hände det… Och nu när jag ändå är i farten så kan det ju lika gärna bli en till. Skulle inte förvåna mig om jag får omtenta på den förra jag gjorde oxå. Jag är galet värdelös idag.

Och full av hat mot tentor, matte, lärare och mig själv. Hur blir jag av med den här känslan?!

Annonser
Taggad , , ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: