Slut på boken, slut på släpet…

the-lost-symbolNu har jag äntligen tagit mig igenom Dan Brown’s nya The lost symbol. Känns som om jag har läst jättelångsamt… men jag tycker ändå att jag har läst den så fort jag har haft tillfälle. Börjar tro att det här med att ha pojkvän påverkar mitt läsande negativt. Det blir inte lika mycket läsande innan jag somnar… eftersom det helt enkelt inte är så roligt för han som ligger brevid.

Men åter till boken då…  Du som gillar Dan Brown o som har läst hans tidigare böcker blir inte besviken. Historien följer samma mönster o är stöpt i samma mall. Inga överraskningar, lite som jag skrev här tidigare. Men historien gav mig ändå nya kunskaper om lite av varje, oxå precis som vanligt. Äventyret är en tio timmars rusch genom Washington D.C och Frimurarnas historia och hemligheter.

Jag läste för första gången en Dan Brown på engelska, o jag måste säga att det gav det hela en lite ny känsla. Språket känns inte riktigt lika konstlat som det gör på svenska. För Dan Brown gillar ju sina stora ord och stora känslor, o det blir inte alltid så bra på svenska. Så jag skulle faktiskt vilja rekommendera att välja den engelska versionen om du har möjlighet att välja. Visst, man kan behöva Googla lite ibland för att fatta vad de snackar om, men hey… det är inte särskilt jobbigt.

Tycker jag att den var bra/läsvärd? -Ja. Om man gillar Dan Brown. Det finns ju en hel del som hatar hans böcker och som tycker att det är skräplitteratur som man absolut inte ska ödsla någon tid på. Jag håller inte med alls. Jag tycker att Brown bjuder på trevlig underhållning och man får lite allmänbildande historialektioner på köpet. När jag läste Da Vinci koden slukade jag allt och var helt tagen av spänningen. Slutade med att jag letade upp alla Browns böcker och läste dem i en rasande fart. Men, till o med jag tröttnade lite till slut. Han är rätt enformig i längden.

Att nu då få hitta tillbaka till honom och få en ny bok att bita kändes ganska trevligt. Speciellt med tanke på den hopplösa Dan-Brown-wannabee-boken jag läste nu alldeles nyligen. Usch. Det ska vara äkta vara eller inte alls. Men det finns en annan sak som är lite störande efter att ha sett filmatiseringarna av böckerna…. Man ser Tom Hanks springa runt i huvudet när man läser, blir lite förvirrat ibland.

Det ska bli skönt att slippa släpa runt på den här stora klumpboken nu, får ju nackspärr pga för tung väska! Att bära runt på en inbunden bok är som att bära runt på en för stor bärbar dator, en sån där som egentligen bara är ”släpbar”. Tacka vet jag pocket. Man kan inte få nackspärr av pocket.

Men det finns ju en anledning till varför jag läste en inbunden bok…. om ni kikar in på Pocketblogg.se senare ikväll (tror jag) så kommer det finnas en liten recension och en tävling där du kan vinna ett ex av Den förlorade symbolen. Tjohej! Uppdaterar med riktig länk när all info ligger uppe.

Annonser
Taggad ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: