Ruttet & bitigt.

Den här bloggen är inte så mycket att hänga i julgranen just nu. Men så blir det ibland. Jag känner mig inte på topp och jag vet inte riktigt vart jag ska vända mig för att bara kunna få gråta ut lite, torka tårarna och sedan  få skratta åt mitt elände.

Varje kväll när jag kommer hem, sätter mig i soffan o slappar lite så kan helt plötsligt klumpen i halsen kännas väldigt stor. Hittills har jag bara tryckt bort den o inte låtit den komma upp till ytan. Känns inte som att jag har rätt att va gråtmild, jag får bita ihop lite.

Bita så jag sliter ner tänderna eller nåt. Det går nog över… den här gången också.

Annonser
Taggad

One thought on “Ruttet & bitigt.

  1. Daniel skriver:

    Visst var det du som twittrade om prestationsångest tidigare? Jag känner igen mig i dig. Men jag tror jag är snäppet värre. En utvärdering i projektet jag är anställd i triggade igång nåt depressions-panikattack-prestationsångest-liknande. Förlamningen varade i en dryg vecka. I höstas förstörde samma sak flera veckor. Nu har jag passerad den värsta tröskeln för den här gången.

    Känner mig hopplös på att säga tröstande ord i såna lägen, men det går att se slutet på eländet och man kan lära sig saker av det jobbiga. Även om man inte ser det när det händer.

    Ok?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: