12 veckor full fart framåt och resultatet av det

Just idag omkring kl 16 kommer jag o skruttknät fira 3 månader tillsammans. 12 hela veckor. Det känns som lång tid, fast om jag bara ser till vad jag kan göra nu jämfört med första veckan så har framstegen gått väldigt fort.

Jag är rätt nöjd över min prestation och jag är väldigt tacksam att jag blivit begåvad med en jävla vilja, envishet och att jag älskar att träna.

Så dagen till ära tycker jag att det är dags för en liten målavstämning igen. Förra gången jag checkade av framstegen såg det ut så här. Och den nya listan med mål som jag skrev ihop har hängt med mig i bakhuvudet hela tiden. Så här är läget nu:

– Springa snabbare än 8-8.30-tempo – Done! Det har ju gått hur bra som helst. Knepet var att släppa löpbandet på gymet o ge mig ut på gatorna o skogen igen. Inte tänka så mycket på tiden utan helt bara gå på känslan. Då flög mina ben fram (eller ja… allt är relativt…)! Numera ligger jag rätt stadigt på mellan 5.00-5.30 per km i snitt när jag springer mina små intervaller. För jag springer ju inte så långa stunder, utan nu är jag uppe i 4 x 10 min med 5 min promenad emellan. Dock ha jag åkt på första stora bakslaget, antagligen en liten snedbelastningsskada i högerbenet, insidan smalbenet mår inte bra.

– Våga/kunna hoppa, typ upp på step bräda eller box jumps – Jag har lagt in små hoppövningar i mina benpass nu. Det är sidohopp över stepupbräda, skridskohopp från sida till sida och hoppa på ett ben över en linje också sida till sida. Jag vågar även ta i lite mer när jag gör lyft o kan ta fart med ett litet hopp. Men vi har lite kvar på boxjumps.

– Öka på vikterna ordentligt i knäböj, kunna håll en stadig kurva uppåt – Sjukgymnasten gav mig i princip fria tyglar på benböjen o sa att jag kan lyfta hur tungt jag vill så länge det känns bra. Det har jag tagit fasta på o lastar på mycket mer nu, men utmaningen ligger i att jag ska lyfta jämt fördelat över kroppen. Det är väldigt lätt hänt att högerbenet tar i mycket mer. Skitsvårt att lura en kropp som är programmerad att skydda skadade delar!

– Utfall. Senaste gången jag provade fick jag rätt ont i knät när jag har det skadade benet bak – Utfall är inga som helst problem längre. Jag gör dynamiska, vanliga eller med det bakre benet på en bänk eller bräda. Och jag kan lasta på vikt o köra tills låren skakar. Gött!

– Orka jobba Zally ordentligt i ett 30 min-pass – Ridningen funkar jättebra! Det är nog den träningsform där jag känner av knät minst och det är så skönt. Men ridmusklerna är fortfarande lite svaga ibland känner jag. Jag har provat att köra ordentliga trimmpass, jag har hoppat lite småhinder och jag har galopperat på uteritter. Allting funkar! Och jag kan nu även hoppa upp ordentligt med en fot i stigbygeln när jag har en pall att stå på. Jäj!

– På längre sikt, ta upp lektionerna för Lollo igen – Det här blir inga problem. Men nu har vi tagit sommarsemester i stallet. Hästarna åker iväg på beten lite varstans och vi sprids för vinden. Så lektionerna kommer återupptas efter sommaren. Då jävlar!

– Att sitta på huk – jag jobbar på det. Jag kan komma mycket längre ner nu och varje gång jag ska göra knäböj så värmer jag upp med att tänja o göra övningar som öppnar upp höften. Det har hjälpt mycket!

– Springa en km – jamenvisst. Inga problem! Förutom tidigare nämnda snedbelastning då. Men jag har frågat sjukgymnasten om det och väntar på svar där. Tills dess tar jag en liten paus från löpningen nån vecka.

– Spinningpass – Har inte provat, men skulle nog inte vara några problem. Grejen är väl att det inte lockar särskilt mycket och jag har annan träning jag prioriterar mycket högre.

– Crossfitpass – Jag har kört 3 st WOD-pass nu och det går riktigt bra, känner mig lite starkare för varje gång nästan. Visst är det övningar jag inte kan göra, som i torsdags när det stod pistoler och omvända burpees på menyn. Det blir svårt för mig när jag inte kan vika ihop benet max. Men instruktörerna är toppen och kan oftast anpassa övningarna så att de passar mig.

goals

Nu har jag prickat av väldigt många mål den här gången så jag har fått klura på nya. Och ärligt talat jag har inte kommit på så många. Jag får nog börja sätta ”vanliga” träningsmål istället för specifika knämål :)

Löpningen är såklart ett område som är stående och nu måste jag nog backa lite i utvecklingen för att kroppen ska hänga med. Så vi får se vad det blir av det. Jag har ju en liten dröm att kunna springa en mil innan hösten är här. Helst redan i augusti så att jag kan vara med på Midnattsloppet. Men jag inser ju också att det inte är värt att pressa mig för hårt för att nå dit så snabbt som möjligt. Jag vill kunna springa en mil resten av livet också.

Sen är det fortfarande det här med att kunna jobba mer explosivt, jag känner att jag håller tillbaka en del där ibland. Speciellt på WOD-passen. Men samtidigt måste jag ju ta det försiktigt i början för att känna att jag har kontroll i kroppen.

Men oj, vad långt jag har kommit ändå! Tänk som jag grät över att jag inte kunde göra någonting de där första veckorna när jag hankade mig fram… Om jag bara hade vetat att det skulle gå så här fort att i princip vara tillbaka på banan på alla sätt.

Annonser
Taggad , , ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: