Jamen, så var det det här igen då…

Först vill jag bara meddela att jag lyckades göra toes to bar igår. Hela vägen upp. Inte så många, men ett par 2-3 st på raken. Fan va fint!

Körde passet med handskar igår för att händerna skulle få lite paus, de har nästan läkt från helgens rigg-fest. Det blev ju en hel del hängande där både fredag och lördag vilket ledde till lite mindre hud i handflatorn (ajaj!)…. Så hädanefter får det bli handskar eller tejp för mig.

T2B är ju kanske inte det mest avancerade man kan göra i riggen, inte så mkt att skryta med liksom ;) Men det är ett litet steg framåt och det är väldigt skönt att nötande och träning kan ge lite resultat emellanåt. Nu har jag bara resten av alla svåra grejer kvar att bemästra….

Igår var jag på en trevlig middag, och som vanligt så får jag sitta o nästan försvara min livsstil lite grann. Att jag väljer att träna 4-5 dagar i veckan, att jag gör det med glädje och ett stort leende och försöker ge mig själv bra förutsättningar för att orka med den ansträningen genom bra mat och mycket sömn.

Men att jag väljer att lägga mina kvällar i crossfitboxen istället för att ja… göra vad man nu gör istället… hm… är tydligen lite provocerande. Min vän testade väl mig lite också men lite summa kardemumma var ändå att han inte tyckte att jag levde mitt liv fullt ut. Att jag inte njöt o upplevde saker. Och visst… tycker man att ”leva livet o fånga dagen” innebär att äta goda middagar, gå på konserter eller annat så näe, då gör jag väl inte så mycket sånt numera. Men det har ju lika mycket att göra med att mina närmaste vänner flyttat från stan och att i princip alla har minst ett barn att ta hand om. Tiden räcker inte till och prioriteringarna är annorlunda.

Och grejen är ju att varje pass jag drar av i boxen får mig att känna mig i allra högsta grad levande. Jag får känna sån otrolig glädje, jävlaranamma, styrka, att jag kan prestera något och jag blir nöjd med mig själv. Jag gör inte det här för att mitt dåliga samvete säger till mig att jag måste träna. Jag lär mig nya grejer varje pass, mer eller mindre okända människor peppar mig och inspirerar mig som tusan. Sen råkar jag bli dösvettig och det ger mig träningsvärk. Men det skulle lika gärna kunna vara vilken konsert eller trevlig middag som helst… Det verkar vara det som är det konstiga i andras ögon. Boxen är det mest sociala gym jag någonsin varit på, vilket också är lite främmande och ovant för andra som inte upplevt det. Hur lång tid tar det inte innan man börjar heja lite försiktigt på de personer man träffar varje dag i ett vanligt gym liksom?!

Att jag lägger 3 kvällar i veckan i stallet är lättare att förstå än att jag väljer att svettas i boxen de andra kvällarna. Men för mig är det ungefär samma sak. Det är socialt, det får mig att må bra, det gör mig lycklig och jag utvecklas.

Och visst fan kan jag byta ett träningspass mot en härlig middag på stan. Jag är inte rabiat. Men ibland kanske jag väljer att ta ett glas vin mindre än dig pga att jag vill orka med morgondagen lite bättre.

Annonser
Taggad ,

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: