Etikettarkiv: årskrönika

Shitty 2017.

Känner att jag behöver göra någon sorts jäkla årssammanfattning. Men problemet är att jag har dåligt minne. Så vi får se hur det här blir. Ska försöka ta hjälp av att backtracka mitt twitterflöde o instagram, så kanske jag kan pussla ihop ngt vettigt ändå.

Januari: På twitter verkar jag ha varit lika januaridepp som vanligt. Går på dåliga dejter, äter chips, tränar ben så det står härliga till inför väntande operation. Får lite hybris o anmäler mig till Crossfit Open. Är måndagsskör. Binge-tittar på ”New Girl” och har en seriös jävla crush på Nick. Har en låt av Linnea Henriksson som themesong, vilket antagligen är något ganska deppigt. Det verkar som om hjärnan liksom skrumpnar ihop lite.

Februari: Jag tränade på. Satte lite nya pb’n i 1×4 backsquat, det var ju kul. Preppade massa inför Open, älskade träningen lite till. Jag gick trädgårdsutbildning på jobbet och lärde mig se skillnad på olika buskar, som bara var pinnar mitt i vintern. Läste en bra bok, Det mörka nätet, läs den! Jag trasslade med sjukvården och försökte få styr på det här med operationstid. Var lite förkyld, som man ju är i februari. Satte ännu mer fart på min benträning med hjälp av lite pt-timmar. Open drog igång o 17.1 var en vidrig historia. Som vanligt.

Mars: 17.2 och 17.3 snurrade på och jag lyckades ändå ha ganska roligt med Open i år. Kanske pga att jag inte kunde slutföra alla wodarna. Dags för knäoperation! Stor milstolpe det här året. Jag var så nervös innan, och jag har väl fortfarande lite samma känsla på ett sätt. Jag tränade min sista fulla träningsvecka. Sedan sjuksäng, soffhäng och smärtstillande. Kom på att jag inte kunde äta morfintabletterna utan fick nöja mig med en panodil-cocktail. Låg i sängen o längtade efter att kunna böja mitt ben, märklig grej det där… hur det liksom kliar i musklerna, men det är helt omöjligt att böja. När jag backtrackar nu o läser mina tweets från de där veckorna har jag redan förträngt exakt hur stillasittande och långsamt livet var då. Och hur mkt det kändes som att benet skulle sprängas när jag var uppe o gick. Och hur svinigt jävla ont det gjorde i stygnen. Mars var konstigt nog även en månad för dejting, men ja… resultatet av det blev lite blandat.

April: Allt hemmasittande tär på humöret ordentligt. Kämpar på med min rehab, den där böj-å-sträck-fasen var inge kul asså… Men här någonstans började jag kunna gå tillbaka till Göta o köra lite vanlig styrka för överkroppen, lyckan! Men när man är hemma mycket, så tänker man mycket och jag lyckades röra till det lite för mig privat, men, men… det är ju lite det jag gör hela tiden. Hoppade runt på mina kryckor när jag var utomhus. Bokade resa till Kilimanjaro. Som man ju gör… suck. Gick på Moneybrother-spelning för att få in lite energi i kroppen.

Maj: Det går lite trögt med rehabbandet och jag är såklart otålig o blir på dåligt humör när det inte går spikrakt framåt. Tappat alla mina benmuskler o har fått ett litet fågelben. Mitt twitterflöde avslöjar inte så mycket annat, så jag är inte helt säker på vad som hände privat. Kollar på The Affair och Handmaids tale. Tappar en hel påse med flaskor från Systembolaget i en stentrappa, det var lite sorgligt. Jobbar nog som vanligt igen.

Juni: Känns inte som någon särskilt händelserik månad det här heller. Men jag är på Gotland med jobbet, det var mysigt. Jag promenerar lite för mycket. Har för mig att jag dejtade en hel del, utan resultat som vanligt. Firar en lugn midsommar med barnfamilj och ösregn.

Juli: Semestermånad! Hade en helt oplanerad semester som jag tog dag för dag. Knäböjer med lite vikt för första gången! Springer för första gången! Semesterträning är alltid skönt. Har för mig att jag var rätt duktig på att åka ut till havet o sola o bada så fort det var hyfsat väder. Men knät begränsade mig en del, så några långa utflykter o äventyr blev det inte direkt.

Augusti: Födelsedagsmånaden som flöt förbi. Jag utmanade knät mer, började prova att gå med på vanliga crossfitpassen igen för första gången, väldigt härligt! Dejtade återigen snubbar som inte blev nåt av. Som vanligt. Känner att jag nog inte behöver skriva det där mer… Börjar kolla på Walking dead igen. Evighetsserie. Men jag älskar den. Äntligen Crossfit Games, på ny plats o med nya tävlingsmoment. Jag springer tydligen 400 m igen och kan snatcha över 30 kg,

September: Ja, jag måste väl börja skriva om det här nu. Pappa hade varit lite sämre hela sommaren, men gjorde ändå en strålbehandling i aug-sept som tog väldigt mycket kraft. Han återhämtade sig inte som han brukar och blev i princip sängliggande. Men jag inser nog inte hur illa det faktiskt var, det gjorde nog ingen av oss. Men jag tror att han hade vetat ett tag… att det inte var så lång tid kvar. Jobbar på, tränar. Kan springa 2 km! Går på dejt. Ställer till det. Blir besviken. Repeat. Kan springa 3 km! Tur att någonting funkar i alla fall.

Oktober: Plötsligt blev allting suddigt här. Dagarna bara gick och jag har svårt att hålla i sär när saker hände och inte hände. Pappa blir inte bättre. Jag hälsar på honom när jag kan och orkar. För det är jobbigt… han är inte sig själv. Lite förvirrad. Vi pratar en del om det i familjen, att han har blivit mkt sämre. Det händer lite andra grejer också i mitt liv, som gör att allting havererar och jag får lite för mycket att hantera på egen hand. Men det vill jag inte fläka ut här. Sover dåligt, inte så konstigt kanske. Pratar med pappas läkare som meddelar att det inte är långt kvar nu. Det handlar om dagar, kanske vecka. Att få det samtalet är helt sjukt overkligt. Att sitta o vaka vid hans sida är ännu mer overkligt. Allting blir ju konstigt. Allting tappar betydelse. Vad håller man på med i livet egentligen? Sådant går man o funderar där i väntan på döden.
Hostan han hade den där sista tiden sitter fortfarande kvar i minnet, och jag kan reagera jättekonstigt när jag idag hör ngn som har en riktigt illa hosta. Han kan inte prata pga inflammation i tungan. Han är så förvirrad. Sover nästan hela tiden. Får lugnande. En kväll åker jag hem vid 12-halv 1, för att sova några timmar. Jag säger godnatt och hälsar att ”vi ses ju imorgon”. Klockan 3 den natten ringer telefonen och sköterskan berättar att pappa har dött. Jag åker dit. Han är fortfarande varm, men borta. Det är så läskigt. Lever med dagliga gråtattacker tiden efteråt. Huvudvärk. Otroligt tankspridd hjärna. Men succesivt och utan att man märker det så kommer man tillbaka till det vanliga livet igen.

November: Veckorna fram till begravningen segar sig fram. Samtidigt som det går jättefort och det är tusen grejer att fixa. Jag får bla utbrott på gubben på begravningsbyrån. Stressnivån når någon sorts all time high dagarna innan begravningen. Jag fattar inte hur jag pallar. Vi har börjat röja i huset också, så varenda helg är en jävla tidsresa och jag hittar mina gamla dagböcker. Jag får en ordentlig reality check när jag läser dem, speciellt de som är från tiden på högstadiet o en del på gymnasiet. Jag var ju helt hopplös!! Herregud! Jag lyckas ändå hålla igång träningen bra och jag kan köra crossfit nästan som vanligt med några undantag. Får lite hybris och anmäler mig till en lagtävling i boxen, RX-klassen till o med.

December: Ja, den här månaden är ju inte slut än. Men än så länge har den bjudit på högt o lågt. Crossfit-tävlingen gick oväntat bra och det kändes så otroligt härligt att få ösa på lite igen, även om det fortfarande är grejer jag inte kan göra. Fortsätter röja i huset och blir väldigt påverkad av det märker jag, helt slut mentalt. Funderar mycket på hur det kommer kännas att sälja huset. Blir sentimental över typ ALLT och har svårt att göra mig av med grejer. Huset är så fullt med grejer så det känns helt övermäktigt att vi ska få styr på det där… Jag är så otroligt trött på att behöva rodda så mycket grejer. Är väldigt stressad över resa i februari också, och det känns tråkigt att jag är det. Orkar inte ta tag i någonting, men tvingar mig ändå. Killar är som vanligt bara massa problem och relationer gör mig bara ledsen just nu. Allting känns fel i magen. Jag hoppas att det bara är en tillfällig period. Det är ju drygt en vecka kvar på den här månaden….

…och summan av kardemumman: 

2017 blev visst ett ganska skitigt år det också. Trodde att jag hade nåt något sorts rekord förra året, men näe. Livet levererar ett mörkt år till. Hoppas att jag får tillbaka det här någon gång, allt man har stått ut med o tagit sig igenom. All längtan efter något bättre o härligare. Längtan efter något nytt. Det tar liksom massa energi att gå o hoppas på något annat. Jag vet att jag borde bli bättre på att uppskatta nuet och bli tillfreds med min situation, men fan heller…. jag vill inte vara nöjd med det jag har. Jag måste fortsätta sträva mot det livet jag faktiskt VILL ha.

Nästa år hoppas jag på äventyr, ny lägenhet, kärlek och ljus i horisonten. Så. Moving on.

 

Annonser
Taggad , , ,

Årssammanfattning 2015

2015

December blev en usel bloggmånad får man ändå säga. Jag har haft tid, det är inte det. Jag har bara inte haft någon inspiration what so ever. Allting som jag har tänkt att ”det här kan man kanske skriva nåt om” har sedan förintats av mig själv som helt meningslöst o ointressant. Typ. Så det har liksom inte blivit några inlägg. Borde ju definitiv skriva ett inlägg om tävlingen vi hade på Göta innan jul… men, ja, vi får väl se om jag får ordning på det.

Här kommer istället en liten allmän årssammanfattning, högt och lågt om 2015.

Gjorde du något 2015 som du aldrig gjort förut? Gick i simskola o lärde mig simma frisim o göra voltvändningar. Tog tag i dumma beteenden hos mig själv pga vill att livet ska fungera. Åkte på roadtrip i Europa med pojkvännen. Placerade mig på pallen för första gången i en RX-tävling, visserligen bara i hemmaboxen och i en lagtävling, men ändå. Det kändes stort o fint o kul :)

Genomdrev du någon stor förändring? Hm. Förändringarna i år liksom bara hände… Men oj, vad det har hänt grejer när jag tänker efter.

Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år? Ja, men ärligt talat så minns jag inte exakt alla. Facebookflödet kryllar ju av bebisbilder nuförtin!

Vilket datum från år 2015 kommer du alltid att minnas?  Den 1: maj och den 2:a juli. Årets sorgligaste dagar tyvärr.

Dog någon som stod dig nära? Jag räknar även djur till det här ”någon”… Jag förlorade så himla mycket det här året. Den 30:e april satte Zallys förlossning igång och vi fick ett föl. Men den 1:a maj fick hon somna in hos veterinärkliniken i Helsingborg efter att hennes lilla kropp inte orkade leva. Antagligen hade hon allt för svåra missbildningar, och hade inte fått något bra liv hur mycket vi än kämpat för hennes skull. Men sorgen… herregud… vi hade ju längtat så!

Den 2:a juli fick även Zally somna in då vi inte längre kunde ge henne ett friskt, smärtfritt och bra liv. Hennes ben var så trasiga, gamla skador som inte läkte och andra som tillkommit i o med dräktigheten och annat. Mitt hjärta gick verkligen i tusen bitar och det går inte en dag utan att hon fladdrar förbi i minnet. Jag får fortfarande tårar i ögonen när jag tänker på alltihop. Hon var verkligen världens mysigaste o finaste.

10261128_675294649196278_725472210_n

<3

Vilka länder besökte du? Danmark, Tyskland, Österrike, Slovenien, Italien, Spanien, USA. Kul! Fantastiskt rese-år faktiskt, jag som har varit så himla dålig på att ge mig iväg har varit på massa härliga ställen 2015. Mest tackvare Marcel. Han är så grym på att fixa med resor :)

Bästa köpet? Oj. Svårt. Hm… Låter kanske väldigt ytligt, men min Marc Jacobs-väska som jag köpte i New York är helt grym! Jag älskar den. Gör min vardag så mycket lyxigare. Ett annat köp, som inte var mitt eget då utan Sofias, var ju nya hästen Halle Berry, vår nya lilla prinsessa i stallet. Hon är så söt, pigg och glad. Hon kommer utmana oss flera år framöver när hon ska uppfostras o ridas in, men förhoppningsvis främst ge oss massor av glädje.

Gjorde någonting dig riktigt glad? Alla resor med Marcel. Han är verkligen världens bästa resesällskap. Och telefonsamtalet som berättade att jag fått nytt jobb.

Fil 2016-01-04 16 37 12

Saknar du något under år 2015 som du vill ha år 2016? Jag saknade känslan av att vara tillräcklig och tillfreds. Det där dumma samvetet som får mig att må så dåligt, bli ledsen och klankar ner på mig själv för att jag inte gör allt det där jag borde. Det finns ju helt oändligt med saker jag borde göra, jag kan inte hålla på så här. Jag vill bli av med den tyngden, eller i alla fall lätta bördan från axlarna. Inte döma mig själv och mina tankar så hårt.

Vad önskar du att du gjort mer?  Gjort mer egna projekt hemma. Jag blir liksom nedstämd när jag tanker på hur jäkla fort veckorna bara rusar förbi och jag hinner aldrig ta tag i några egna projekt på riktigt, för det kommer alltid andra saker i vägen. Jag bara jobbar, äter, tränar, sover och springer runt o fixar grejer som panikar hela tiden typ. Jag vill dona, göra i ordning, fixa, känna inspiration. Jag älskar ju att ha det fint omkring mig, då mår jag bra.

Vad önskar du att du gjort mindre? Fått ångest över mitt dåliga samvete.

Favoritprogram på TV? Om du med tv menar Netflix, Svtplay o allt sånt där annat play-igt… Så säger jag Homeland, Bron 3, Narcos, Sense8, House of Cards. Och så inser jag att jag inte kommer ihåg vad jag ser på på tv… har nog blivit ett antal serier till. Börjat se The Americans nu, riktigt bra!

Bästa boken du läste i år? ….det var det där med att komma ihåg vad man läser också. Men jag har läst ”Ebola”, Marcels andra bok, och det är bra. Läskig. Men bra. Och så gillade jag ”Innan floden tar oss” om Bangladesh och boken om Nordkorea ”Inget att avundas”.

Största musikaliska upptäckten? Zara Larsson har snurrat flitigt, liksom Petter men han är ju ingen ny upptäckt precis. 2014-års stora favvo Miriam Bryant höll ju fanan högt hela hösten också. Men bäst 2015 var ju helt klart Adele som ääääntligen släppte nytt. ”25” kommer följa med mig hela 2016 också.

Vad var din största framgång på jobbet 2015? Nytt jobb! Känns än så länge lite diffust, men spännande :) Vilken härlig känsla det är att lyckas ta sig genom nålsögat och vinna förstapriset – jobbet! Men innan det blev aktuellt så kände jag att jag tog ett par kliv framåt även på gamla jobbet i o med att jag jobbade med så grymma projektledare som fick mig att blir mer slipad och lärde mig nya grejer. Älskar när ett team kan få en att bli så mycket bättre! Har även haft det kämpigt tidvis, men det ordnar ju sig alltid. Oftast behöver man bara be om lite hjälp.

Största framgång på det privata planet? Att jag har försökt tänka på mig själv och prioritera mitt mående. Ibland har jag lyckats stå emot de där ”borde”-tankarna och gjort det jag velat o behövt egentligen. Och jag har så himla fin stöttning numera från min älskade pojkvän, som gör att jag vågar lyssna på mig själv mer.

Största misstaget? Att jag tar mig an för mycket. Och vill vara med på allt och göra allt. Hela tiden. Vilket gör att det ofta blir lite halvhjärtat på alla håll för att jag inte hinner engagera mig helt hundra.

Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år? De ledsna stunderna var ännu ledsnare. Men jag tror också att de glada stunderna var ännu gladare. Så… hmm..

Vad spenderade du mest pengar på? Träningsrelaterade grejer skulle jag tro. Crossfit, oly-kurser, simskolan, träningskläder… och handväskan då, hehe.

Något du önskade dig och fick? Hmm… dålig på att önska mig saker.

Något du önskade dig och inte fick? En solig svensk sommar. Det hade ju varit fint.

Vad gjorde du på din födelsedag 2015? Var i Portoroz i Slovenien, solade och badade, drack vin och åt en god middag i supermysiga byn Piran med älsklingen. Man kan ha det sämre.

Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre? Ett friskt föl och en frisk Zally, och mindre sjukdom i familjen.

Vad fick dig att må bra?  Att träna crossfit med alla goa vänner. Lära känna nya söta hästen. Ligga i en solstol och inte göra någonting. Kramar. Läsa böcker.

Vem saknade du? Zally och fölisen, när de försvunnit. Mitt gamla hästliv överhuvudtaget, känns lite avlägset.

De bästa nya människorna du träffade? Hmm… vet inte om det har kommit in så många nya bekantskaper. Men några nya sköna träningskompisar får man ju alltid genom Göta, det är fint.

Mest stolt över? Att jag gav mig tusan på att lära mig simma frisim. Från första stapplande lektionerna på Playitas i våras där instruktören bedömde mig som ”terrible”, till höstterminens simskola där jag tillslut kunde simma 50 m utan att dö och med helt okej teknik, samt kunde få till en o annan voltvändning som var helt okej. Att jag vågade byta jobb och trotsade demonerna i huvudet lite allmänt sådär i vardagen. Att jag även tog tag i mitt knäböjande och petade upp pb-vikten med 10-15 kilo. Nådde 50 kg i snatch.

Högsta önskan just nu? Att familjemedlemmarna som har haft det riktigt tufft kryar på sig och blir friska. Det har nog slagits rekord i antalet sjukskrivningar och dagar på sjukhus den här hösten o vintern. Fuck cancer o utmattning säger jag bara…

Och så vill jag få ordning på lite praktiska saker själv. Typ min gamla lägenhet.

Vad tänker du göra annorlunda nästa år? Försöka vara lite rakare och ärligare när jag känner att samvetet tränger sig på, både mot mig själv och kanske andra. Och jag behöver alltid vara lite hård med att prioritera mina yogapass. Äta mer vegetariskt.

Vad tänker du fortsätta med nästa år? Hålla i träningen så som jag gör, men även vara mer lyhörd för kroppens signaler. Ta hand om småskador så fort jag känner dem, fortsätta med regelbunden massage. Fortsätta med min paleo-ish mat och hålla godisintaget under kontroll (har gått bananas under jul o nyår). Se till att alltid ha minst ett rent styrketräningspass  i veckan för knäböj, pressar, bänk o mark.

934073_961203100632588_3198958343165176211_n

Grymma Göta!

Får nog bli ett litet inlägg med mer fokus på träningsåret också känner jag. Med lite mer pb-skryt och funderingar inför det här nya året.

Taggad , ,

2012 – kort o snabbt.

Gjorde du något 2012 som du aldrig gjort förut?

Ja, blev fastanställd, flyttade isär, skaffade bil, sprang ett lopp (och jag hinner med ett till i morgon innan året är slut!)

Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?

Ja, flera stycken. Och en har ju tom hunnit med barn nr 2. Mina vänner kan ligga.

Dog någon som stod dig nära?

Ja, tyvärr.

Vilka länder besökte du?

Danmark, England, Tyskland. Räknas Norrland? ;)

Är det något du saknar år 2012 som du vill ha år 2013?

Lycklig kärleksrelation.

Vilket datum från år 2012 kommer du alltid att minnas?

Hm. Har nog ett par stycken. När Ludvig föddes och när Alexander föddes. Och när jag flyttade.

Vad var din största framgång 2012?

Oj, svårt. Har inte varit ett jättepositivt år. Men jag får väl se hela uppbrottet som någon sorts framgång ändå så här i efterhand. Och att jag lärde mig springa en mil, det är jag väldigt nöjd med.

Karriärmässigt så är jag väl nöjd med att kunna hjälpa mina kunder varje dag. Jag har blivit bättre på det jag gör.

Största misstaget?

Att jag lät det gå för långt och inte lyssnade på magkänslan tidigare.

Bästa köpet?

Mina nya möbler, sängen.

Vad spenderade du mest pengar på?

Bilen kanske? Eller hästen.

Gjorde någonting dig riktigt glad?

Zally gjorde mig alltid glad. Och när vi tog OS-medaljer.

Vilka låtar kommer alltid att påminna dig om 2011?

Frank Ocean – Thinkin bout you , Florence + The machine – Heartlines, Little Marbles – Du är på repeat och Adele – 21, hela albumet, jag vet det är gammalt nu. Men fan vilken bra heartbroken-musik det är. Bästa köra-bil-om-kvällarna-och-sjunga-med-för-full-hals-musiken.

Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?

Första halvan ledsnare, andra halvan lite gladare.

Vad önskar du att du gjort mer?

Träffat mina vänner. Pratat.

Vad önskar du att du gjort mindre?

Ätit socker. Stängt in mig. Gråtit. Engagerat mig i fel killar.

Blev du kär i år?

Ja! Och sen blev jag okär igen ganska abrupt.

Favoritprogram på TV?

Homeland. Historieätarna.

Bästa boken du läste i år?

Nu får jag tänka till… Har nog läst ovanligt många böcker som inte var så jättebra. Men Cirkeln gillade jag, och Hungerspelen. Ungdomsböcker alltså. Har 4 st påbörjade böcker vid sängen… har varit dålig på att läsa färdigt.

Största musikaliska upptäckten?

Frank Ocean.

Något du önskade dig och fick?

Lite balans i känslolivet o livet. Och jag tror bannemej att jag har lyckats ganska bra så här på sluttampen på året. Jag känner mig iaf ganska balanserad just nu.

Något du önskade dig och inte fick?

Fler lyckliga stunder och en man.

Vad gjorde du på din födelsedag 2012?

Inget särskilt. Jobbade. Blev dock firad av kollegorna, så himla fint! Ställde in min fest pga mindre sammanbrott.

Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre?

Att jag gjort mer framsteg yrkesmässigt. Haft mer självförtroende.

Vad fick dig att må bra?

Zally och löpningen.

Vilken kändis var du mest sugen på?

Ehmm… ingen aning!

Vem saknade du?

De personer som valde att inte vara en del av mitt liv längre.

De bästa nya människorna du träffade?

Alla de fina kollegorna jag träffade o hänger med varje dag vid fikat. De roliga tjejerna i nya stallet.

Mest stolt över?

Att jag lärt mig springa. Att jag nu har ett bra jobb o en schysst bil.

Högsta önskan just nu?

Att jag, vänner o familj får fortsätta vara friska. Att 2013 går i kärlekens tecken och att jag vågar ta steg framåt på jobbet.

Listan lånade jag från Clara.

Taggad ,
Annonser