Etikettarkiv: helvette

A Near-crossfitguden-experience

Nu är jag snart vid första maxtestet, pass nr 10, i min oly-programmering. Idag ska jag göra pass nr 9 som innehåller lite ”enkla” power snatchar, snatch high pull och en snatch push press-overhead squat-kombination. Hej tyngdlyftningstermer! Så mycket konstiga ord :) Men jag är väldigt laddad för att göra det där 10:e passet och äntligen få känna om det här ger någonting. Skulle vara gött med lite pb. Men det är alltid lite nervöst också när det är dags… tävlingsnerverna vaknar till och jag blir pirrig i hela kroppen.

Det har varit en bra träningsvecka så här långt, kroppen har känts bra och jag har orkat med styrketräningen som jag tänkt. Igår fick jag lust att hoppa in på ett morgonpass och få svettas lite. Jag tänkte ju att jag inte behövde köra all in, utan anpassa vikter och bara ha det gött o roligt.

När jag kliver in i salen och läser på tavlan vad vi ska göra är jag nästan på väg att vända o gå hem igen.

Styrka: Deadlift 5×5 eller Clean deadlift 5×3
Metcon:
100 burpees
OTM
3 thrusters 40/25 kg,
3 KTE

Time cap 12 min

Boom. God jävla morgon liksom! Min plan om att kunna feel good-träna lite försvann genom fönstret. Styrkan var ju inte problemet, som du nog förstår utan det var resten av passet som stökade till det ordentligt.

Jag satte inte upp någon direkt plan, men jag försökte hinna med 10 burpees de två första minuterna. Det blev tajt och flåsigt och jag insåg att jag inte kunde hålla det tempot. Alls. 3 thrusters är pyttelite, men det är en djävulsk övning. 3 knees to elbow blir tills slut mest bara nåt sorts sprattel i riggen. En liten andnindspaus. Ner på golvet o beta av burpees igen. Klockan piper. Nästa minut. Står o stirrar på skivstången. Nästan handlingsförlamad. Det är ingen jätteskön känsla och det är sjukt jobbigt om man har någon i närheten som är en riktig maskin o som bara kan mata på i ett högt tempo. Som Jonna. Alltid denna Jonna. Hon är oslagbar och har en sån jävla motor.

När jag höll ett så lusigt tempo att jag inte ens fick ihop mina 100 burpees utan blev räddad av time cap:en var hon klar efter 10.40 eller nåt. Jag kom till 88. Och då missförstod jag ändå klockan lite i flåsyran och trodde att det var sista rundan när det egentligen var näst sista rundan. Så jag blev lurad att köra all out i två rundor… Fast, samtidigt så var det ju lite bra. Jag pressade mig till att öka antalet burpees per minut igen o slutförde de två sista med 7-8 st per runda tror jag. Jag hade varit nere på 5:or där ett tag. Det var inte vackert.

Det är ju märkligt hur överjävligt jobbiga såna här pass är. Man kommer lite närmare crossfit-guden och får känna på hur det känns i kroppen när allt den vill göra är att andas, andas, andas. När klockan piper för sista gången kan du inget annat än att rasa ihop på golvet.

Och jag som inte hade tänkt att köra all in… All haile to the crossfitgud.

10549961_698429136909987_2571706719420850418_o

När vi plockat undan och får göra vår aftar bash: Ligga i fosterställning.

 

Taggad , , ,

Isgatans dag

Inte toppen att vara postis idag. Väglaget var katastrof! Först var jag ute o körde ut post till avtalskunder på morgonen. Halkade runt med bilen i rondellerna, trots att jag låg o krypkörde. För att inte tala om hur halt det var på alla broar!

Sen var det ju dags att ta sig ut med cykel – utan dubbdäck, eftersom jag inte har ”min egen” cykel. Det gick la sådär… slutade med att jag fick leda cykeln halva rundan. Det var knappt saltat/sandat någonstans i villaidyllen! Folk satt vid sina köksbord o vinkade så glatt åt mig när jag hasade mig fram… *morr*. Iofs så gav det fint resultat på stegräknaren idag, passerade 10 000 vid lunchtid.

Men ändå.

Jag var duktigt trött på isen när jag körde tillbaka till kontoret. Och det lär ju inte bli bättre resten av veckan. Polarkylan är på väg in och allt kommer frysa fast ännu hårdare. Hoppas jag kan stå på benen hela veckan.

Taggad , ,

Det stinker ruttet…

Dagen började med regn. När jag gick utanför porten öste det ner… så jag fick gå upp o byta skor med en gång. När jag väl kom till skolan så ägnade jag förmiddagen åt att stirra på vår labb-uppgift o kände mig dum i huvudet. Gick iväg o kollade tentaresultatet för sista tentan i förra kursen. Leta upp min rad… läste… ett fett U. 14,5 poäng. För godkänt krävdes 15. Konstaterar att jag minsann är lite dum i huvudet på riktigt. Min andra kuggade tenta i livet. It’s a trend.

Gick till insitutionen o hämtade papper o kopierade tentan för att eventuellt kunna hitta något som kan ge mig en halv poäng till. Lärare ÄR sadister och djävulens utsända.

Efter lunch hade vi lektion. Huvudplanering. Partiformningsreglerna var lite nytt, L4L Silver-Meal o andra skojiga namn. Hade tänkt att gå vid 15-tiden för att hinna iväg till stallet. Men är så trött o snurrig att jag helt läser fel på klockan o inser att klockan är 16… o jag sitter fortfarande kvar i salen. Suck. Så det blir en sen eftermiddag/kväll i stallet. Som tur är sköter sig Zally och är rätt fin.

Kommer hem precis lagom till Grey’s, äntligen något bra med den här dagen. Men 20 minuter in i avsnittet börjar jag grina o sen kan jag inte sluta. Och så har det hållt på nu i en timma ungefär. Fulgråt. Ångestattack. Jobbigt men sant. Jag kan aldrig lura mig själv till att tro att jag är frisk från det. Man blir aldrig frisk. Bara mer eller mindre känslig.

Har en riktigt jävla dålig kväll. Ska försöka samla kraft o ta nya tag imorgon. Men tills dess  säger Melissa Horn det väldigt bra.

Sen en tid tillbaka har jag varit trött
Försökt att vara allt på samma gång
Så mycket man kan göra och borde och vill
Mitt i allt så ska man räcka till
Sen en tid tillbaka har jag varit tom
Och försökt att hitta spår som leder rätt
Ja det finns så mycket måsten att vara bra på det man kan
Och mitt i allt så ska man vara sann

Taggad , , ,

Begränsningar

Det här är typ dagens i-lands problem. Jag har en grej i huvudet som ligger o vrider sig o som vill komma ut. För att se hur den ser ut i text. Men, det känns som om det finns folk som kan ta illa upp, som kanske skulle ta åt sig… o det vill jag inte vara med om. Även om jag egentligen inte menar något annat än att försöka hantera mina tankar för mig själv.

Fast, det kan nog bli lite otydligt o uppfattas fel. Så det är väl lika bra att jag håller det i mitt huvud. Eller skriver ner det icke-publikt. Men det känns inte likadant.

Sen en helt annan sak. Igår, hemma hos mamma, råkade min syrra frågade mig om hur det har gått med exjobbet. Det var nästan att jag fick lite spykänsla i kroppen när hon frågade. Jag förklarade lite snabbt o sa att jag inte ville prata om det. Men mamma kunde inte låta bli o frågade ännu mer… o så kom den dödande kommentaren ”-Men är väl bara att göra det!”
Fan.
Ursäkta jag måste bara kräkas. Och dö lite.

Jag pallar inte.

Taggad , ,

Rörigt. Suck.

Långt inlägg. Förlåt. Men jag måste ventilera.

Okej, nu har jag klantat till det för mig ordentligt. Som vanligt så glömmer jag bort att det faktiskt är folk som läser vad jag skriver här. Och sen så glömmer jag bort att när jag väl skriver o inte skriver ut namn o omständigheter, så kan det missuppfattas av personer. Fel personer. Och bli till nya problem, eftersom dom tar åt sig.

Nu råkade det vara så att jag inte bara en gång, utan uppenbarligen två gånger nu de senaste veckorna har fått vänner att tro att det handlar om att annat än vänskap. Och i slutändan så blir jag tvungen att göra dem besvikna o irriterade… något som jag inte vill, och det känns som om jag kommer mista personer som jag ser som goa vänner.
Men eftersom jag har hamnat i den här situationen ett par gånger nu, så börjar man ju fundera.
Utan att trassla in mig i detaljer så väljer jag att dra slutsatserna att det mesta antagligen är mitt eget fe, till viss del.

Dels är jag uppenbarligen trög i huvudet o borde sätta stopp tidigare om jag någonstans i bakhuvudet får för mig att det kan vara något på gång. Men det känns oxå lite fel. Ska jag gå runt o vara misstänksam mot alla som är goa o trevliga mot mig??! Funkar ju fan inte. Men… jaja.
Dels verkar jag sända ut signaler som får folk att tro att jag vill mer än vänskap.. eller? Jag vet inte. Men tydligen får jag människor att trivas i mitt sällskap, kanske lite för mycket. Jag får kanske tänka på vad jag gör, lite mer.

Men jag anser även att killarna i de här två fallen faktiskt har varit lite otydliga dom oxå. Allting blir lite enklare om man faktisk agerar på sina känslor…. för att vinna måste man våga. Även om det känns jävligt läskigt ibland.Vill man vara mer än vänner så får man samla mod o våga visa det.
I min värld agerar man, inte svårare än så. Man behöver inte krångla till det. Jag kan inte läsa tankar, precis lika lite som killar brukar kunna det. Därför måste man tala tydligt. Antingen med ord, eller med handling.

Det finns inte mer jag kan göra. Jag vill inte bli ovänner, men jag kan heller inte se att jag har gjort något fel. Men om jag har det så vill jag gärna veta det… Annars hoppas jag att vi kan fortsätta vara vänner.

Taggad , ,

De ekonomiska gudarna o CSN är emot mig.

Har varit inne på CSN-sidan o fått lite nya besked. Eftersom det inte har rapporterats in några poäng från förra terminen så får jag inget lån denna terminen, inte i nuläget iaf. Tack för det. Det e ju ett jävla moment 22 det här….
De distanskurserna som jag läste samtisigt som exjobbet var ju rätt jobbiga o tog mycket tid från exjobbet. Och blev tillslut blev vi inte färdiga med allt, alltså har inte dom poängen kunnat bli godkända. Och exjobbet blir ju inte godkänt rakt av på direkten… så då dröjer de poängen oxå.
Ååååh… livet e hårt ibland. Det e en jävla tur att lönen iaf trillar in på måndag, som sagt, då klarar jag hyran. Och sen får vi hoppas att de andra pengarna jag väntar på oxå trillar in inom en snar framtid. Nu lär jag behöva dem mer än jag trodde….
Helvette.
Jaja… jag får helt enkelt se till att styra upp de där kurserna som släpar. Helgen är räddad.

Taggad

CSN-skit

Verkar inte som om CSN fattade att jag kryssade i rutan för att söka studiestöd till denna terminen oxå….. när jag, glad o trevlig, skulle gå in på deras sida o klicka i min studieförsäkran så fanns det minsann ingen där… Helvette. Undra hur lång tid det tar för dom att fixa pengarna? Hm. Ansöker elektroniskt, o inga konstigheter, så det borde ju gå smidigt tycker man…. Men det blir nog inga pengar denna veckan iaf… fan.
Det här kan bli intressant. Eller bara ett jävla helvette.

Taggad

Blev inte alls som det skulle

Hade jag fått göra om kvällen igår, så hade jag gärna gjort det. Herrejävlar. Jag fattar inte vad som hände. Jag hade tänkt mig en liten lagom salongsberusning o en rolig helkväll på Ritz. Tjena. Någonting måste gått otroligt fel i min kropp. Vet inte hur länge sen det var jag var så packad… om jag någonsin varit det o samtidigt stått på benen.
Och då skulle jag ju kunna tro att jag hällt i mig dricka under hela kvällen o ramlade hem kl 5. Men så var det inte.
Jag drack en flaska vin. På förfesten. I taxin in till stan kände jag att jag var fullare än vanligt o tänkte att jag nog inte ska dricka nåt mer när vi kommer in. Vilket jag inte gjorde heller, mer än ett par klunkar ur Saras glas vin. För sen, vid 12, var jag tvungen att åka hem eftersom jag var fullständigt aprak – på en flaska vin!! Hallå?!?!? Vad är det som händer??
Jag fattar inte hur jag lyckades ta mig hem över huvudtaget. Men det gjorde jag. Och stängde till o med av larmet när jag kom hem.
Sen vet jag inte riktigt vad jag sysslade med när jag skulle lägga mig, men jag vaknade imorse med kläderna på, o i hallen låg alla ytterkläder i en enda röra. Och jag har inget minne av vad jag gjort.

Jag är för gammal för sånt här. Karatefylla. Fjortisfylla. Kalla det va du vill. Jag fattar ingenting. Och jag är skitarg för att kvällen blev förstörd. Fan, fan, fan.

Taggad ,

Älskade Musse…

Tänkte precis gå o lägga mig när ag fick sms från Sofia, hon som äger Zally. Hon skrev ”Musse har dött idag.” Musse är.. var.. världens sötaste lilla svarta fullblod, som stog granne med Zally i stallet. Han var en sån liten pärla… rörde sig underbart mjukt, precis som fullblod brukar göra.
Han har varit dålig från o till ett tag nu, men Amy, hans ägare, har vid flera veterinärbesök inte fått något svar på vad som kan vara fel. Och tidvis har han varit frisk o pigg igen, o allt har varit som vanligt.
Imorse var Musse tydligen väldigt dålig, så de tog ut honom i manegen… Där la han sig ner, och dog. Allt gick tydligen snabbt.

Det skär i hjärtat att höra sånt här. Speciellt när det är goa, söta Musse. Och jag tycker så himla synd om Amy. Tänk att vara helt hjälplös o se din älskade vän lida så fruktansvärt, mitt framför ögonen.
De misstänkte att det var tarmvred, men vet inte säkert.
Jag känner verkligen med alla som älskade den hästen. Jag har varit i precis den här situationen förut, för många år sedan. Herregud vad jag grät. I veckor.

Ska till Zally imorgon o det kommer göra så jävla ont i hjärtat att se den toma boxen brevid hennes. Fan. Livet är inte rättvist. Ända trösten är väl att Musse inte behöver lida längre.

Taggad ,

Ännu en ny fan-va-jag-hatar-att-plugga-vecka

Vaknade tröttare än tröttast imorse. Dålig start på veckan… men det kanske känns bättre imorgon när jag ”sovit ikapp” efter helgen.

Började min morgon med att försöka få lite överblick av vad som finns att göra denna veckan. Skrev ner min lilla lista, som inte blev så liten…. o sen var den här veckan förstörd. Fan. Distanskurserna är inne i slutspurten o det är rackarns mycket material som ska lämnas in. Hemtentan i kvalitetskursen får nog vara lite prio denna veckan. Sen är det 3 inlämningar till, varav en rapport, som gärna kunde bli lite klara innan nästa måndag. Men jag vet inte om jag vågar tro på det. Har ju dessutom exjobbet att tänka på, har jag hört. Opponering till torsdagens seminarie i Ljungby (ska bli alldeles fantastiskt roligt att plöja igenom 30 sidor informationsbehov.. på engelska, tack S & C…. suck) o sen kommer det bli en hel del handledning på vårt eget arbete.

Duktig klump i magen inför träffen med Lasse nu på förmiddagen. Känns alltid skit inför såna där grejer… o denna terminen har vi verkligen varit dåliga på att utnyttja handledarna. Vet inte vad det beror på. Mest tror jag att det är för att jag inte känt att vi har haft något som varit värt att visa upp. Att handledningen ändå inte skulle ge så mycket på de fragment vi hittills producerat.
Ingenting har varit bra nog i min hjärna. Och det slår ju tillbaka nu, när vi dänger in 30 sidor på ett bräde o förväntar oss feedback. Shit. Hur dum kan man bli? Min känsla är att vi kommer få göra om stora partier… för att inte tala om att lägga till o dra ifrån text. Just nu har vi kört på More is More.. o knôdde in all info vi kunde få tag i… typ. Det är oxå en taktik.

Taggad