Etikettarkiv: oly

Tävlingswodar och filmsnutt

Arrangörerna för Crossfit Halmstad Throwdown älskar att vara lite dramatiska och kryptiska. Så det här året har de valt att släppa två av tre wodar som vi ska köra i helgen utan några mer förklaringar om hur de ska gå till, utan bara wodarna rakt upp och ner.

För lag i RX-klassen ser det ut såhär:

Wod 1 “Sharknado”
For time or reps
Men/Women
100 Burpee to bar, bar to overhead (50/35)
If an athlete releases the bar, a partner switch must occur
Timecap: 14min

Workout 2 “Ingrid”
For reps
Buy in: Sprint to the rigg from the starting area and perform:
– 60 Toes through rings (free switch)
For the remaining time, max reps of:
– Every other repetition Deadlift (100/70kg)
Timecap: 6min

Så än så länge ser det bra ut, fullt genomförbart. Tungt och suprflåsigt såklart, men rörelser vi kan göra. När man gått och oroat sig så mycket för att det skulle bli massa hemskheter i en rigg så drog jag nästan en lättnadens suck när det blev toes-to-rings. En wod är ju fortfarande hemlig och släpps på torsdagkväll, så än ska man väl inte ropa hej och faran över… men det ser ju ganska lovande ut.

Jag ska prova lite burpees to bar, to overhead, och se hur det rörelsen känns. Tror det kommer bli jävligt jobbigt att göra den där armhävningen 50 gånger…. Är glad över att det ”bara” är 35 kg som ska upp över huvudet sen. Funderar lite på hur många reps man gör på rad. Jag tror att 3-5 kan vara ett riktmärke, men det kommer såklart bli tufft när man kommer upp på 35-40 stycken antagligen. Då borde det kännas lite varstans.

Toes through rings… om det är typ det samma som toes to rings, så är det ju bra, eftersom det är lättare är toes to bar. Jag vet att vi gjorde det på någon team-wod i boxen för längesedan och då kunde man dunka ut rätt många i ett svep där. Minst 10. Orkar vi göra 15 i ett streck så blir det ju bara två omgångar var. Sen är det bara att ställa sig o mata på i deadliften. 6 minuter kmmer gå rätt snabbt tror jag.

Som vanligt är det viktigt att hålla nere antalet ”no reps” så lågt det går. I burpeesen är det jävligt jobbigt om man får en no rep på overhead-grejen om man liksom gjort hela rörelsen innan. Typiskt onödigt. Och toes through rings tar ju också på krafterna att behöva göra några extra bara för att man inte nuddar tårna på rätt sätt. Surt o irriterande liksom…

Annars då? Det var split jerk i fokus igår på oly-träningen och det kändes okej. Jag måste bara få mer kontroll på tyngre vikter. Jag har bra koordination, rörelserna sitter på medelvikt, jag behöver bara få bättre kontroll, spänna mig på rätt sätt och ta i! Det händer liksom grejer med tekniken när det blir tyngre.

En liten snutt av härligheten vi jobbade med igår fångades på film. Om du undrar så är det 35 lätta kg på stången.

Det har börjat bubbla upp en liten plan för våren i mitt huvud. Den innehåller 531-styrkeprogrammet, inga tävlingar, och lagom med wodar. Jag måste bli starkare. Någon gång ska det väl gå!

Men först fokus på Halmstad.

Annonser
Taggad , , , , ,

Hur blir man bra?

cleanstart

Jag har ju tipsat om killarna på Barbell Shrugged förut och här kommer ett till. Det här är bara en kort liten snackis film som mest bara fastslår det de flesta nog vet, men den är trevlig och man ba ”ahaa, jamen precis så!”. Den handlar om hur man blir bra på de olympiska lyften, och vad som är de vanligaste fallgroparna.

Här kan du se filmen.

Det här är typ tipsen som de fastställer efter lite snicksnack:

– Prioritera lyftträningen, avsätt tid och ansträng dig.
– Lär dig allt du kan om lyften och öva, öva, öva!
– Lär dig rätt teknik och rörelsemönstren. Fokusera på kvalitet
– Maxa inte lyften särskilt ofta och välj inte övningar utifrån vad du har lust att göra, no cherrypicking!
– Följ ett program som passar din nivå av kunskap o mobilitet.
– Var konsekvent och håll dig till programmet, no matter what.

Det här var ungefär vad jag tänkte när jag gav mig på mitt oly-program i höstas. Jag fick ofta höra att folk var så impade över hur jag orkade hålla på och följa programmet vecka in o vecka ut. Men jag är ju lite sån… när jag väl gett mig på en sån här grej så ska jag bannemej slutföra det. Och det hjälpte ju till att det var oly det handlade om, som är bland det roligaste jag vet. Det ger resultat om man verkligen vill. Den här våren ska jag försöka fortsätta hålla lyften levande så gott det går med något slags program, men huvudfokus måste ligga på styrka. Knäböj framförallt, och gärna lite pressar och gymnastik för överkroppen också.

Så, ja… det är bara att jobba på.

Taggad ,

Hjärta oly.

Har jag sagt hur mycket jag gillar de olympiska lyften? Oly-delen av crossfit är mig så kär och är så fantastiskt roligt. Så när det kom ut nya tider för det årets första oly-kurs på Göta så hoppade jag på tåget rätt snabbt. Jag tänker att även om jag gick den gör ett år sedan, så finns det massor jag kan förbättra och lära mig genom att gå en gång till.

Dels har jag utvecklats i lyften, dels har coacherna gått ännu fler utbildningar och finslipat på kursen och gjort den ännu bättre. Så jag är så jäkla pepp på det här. 4 veckor, 8 pass och maaassa lyft! De två första passen är avklarade denna veckan och det har mest varit basic-grejer. Ett pass med rörlighetsanalys, mobilitetsövningar och massa gött snack och det andra passet som idag, torsdagkväll, gick igenom hela snatchens rörelsebana och principer. Vi jobbar mest med pinne eller bara skivstång för att drilla och nöta in rörelserna i kroppen. Lära musklerna och hjärnan. Det är skönt att gå tillbaka till basic och få känna att kroppen vet vad den ska göra. Snatchen sitter faktiskt helt okej. Om man tänker enligt principerna ”Nära-snabbt-djupt” så ligger jag bra till på nära och djupt, snabbt är okej, men man kan aldrig bli för snabb (det finns liksom inte). Eller ja, det här sitter ju fint nu när det inte är någon vikt att tala om… Det händer ju alltid lite märkliga saker när man lägger på vikt och börjar ta i.

Det är en himla duktig grupp, så det här kommer bli riktigt kul. Lite skönt att inte ha någon som är helt grön, vi kan ju komma upp i en jämnare nivå som passa hela gruppen och fokusera på att hitta personliga grejer som gör oss bättre.

Jag ska använda kursen för att knuffa till mina pb’n såklart, men framförallt för att förbättra tekniken och självförtroendet i lyften. Lagom till Halmstad och sedan Crossfit Open så ska det nog kännas rätt så bra. Det är tanken i alla fall.

oly-principer

Oly-principer: Nära. Snabbt. Djupt.

 

Taggad ,

Decemberplanen

December alltså. Hm. Många tycker att det är en svår träningsmånad, det är så himla mycket annat som ska fixas och donas med. Tusen avslutningar o julfester o julklappar som ska fixas och adventsfika och det ska pyntar och grejas och däremellan vill man ligga på soffan o äta pepparkakor.

I know the feeling. Men, än så länge (så här fyra dagar in i julmånaden, haha!) så känner jag att jag har styr på grejerna. Visst, det kommer bli en del pusslande i veckoschemat för att få till passen. Men jag tror det mesta kommer gå bra med hjälp av morgonpass. Och mitt i allt det här så ska det ju avverkas en tävling också, så då blir det ju några färre pass precis runt där också. Lite vila innan o lite vila efter beroende på hur kroppen känns. Själva julhelgen är ju en alldeles underbar träningshelg om du frågar mig, så jag ser inga problem alls :) Massa lediga dagar!

ELLER så har jag bara inte fattat hur kort tid det är kvar till jul o hur mycket jag ska hinna fixa och kommer bli panikslagen om några dagar.

Hur som helst.

Just nu funkar lyften lite sisådär. Snatchen är ju som vanligt lite strulig. Igår under det coachade passet med självständig träning så började coachen peta o laborera med min startposition o stans. Gjorde ju inte saken direkt lättare och det kan hända att jag blev lite irriterad innombords. MEN. Jag försöker verkligen vara öppen och inse att jag måste rätta till tekniken och försöka nöta bort små olater jag har lagt mig till med. Ska vikterna upp så måste jag ha en teknik som gör det möjligt liksom. Men det är lite lustigt hur olika coacher instruerar och tipsar, det känns som om en del liksom snöat in på vissa grejer. Så en av coacherna påpekar alltid att jag lutar över med överkroppen lite för mycket och en annan påpekar ofta att jag måste utnyttja dragläget bättre. Och en tredje har hakat upp sig på något annat. Det är ju inte konstigt att man ibland blir lite förvirrad när man ska försöka få ihop det de timmarna man kör på egen hand.

Jag har funderat lite, eftersom jag börjar närma mig slutet på oly-programmet jag kör nu. Det börjar bli dags att sätta ihop en konkret plan. Jag klurar på om jag ska hoppa på en omgång till på oly-kursen som drar igång igen efter nyår någon gång. Och tills dess fokusera lite mer på benstyrkan med mycket knäböj, marklyft o utfall och mest bara underhålla oly-träningen med 70-80%-lyft liksom. Jag måste lägga mer krut på basstyrka i benen och att sedan få finlira lite mer teknik på oly-kursen hade varit roligt o bra för motivationen. Och jag behöver öva mig på att ha folk som tittar på när jag lyfter (jag kan ju fortfarande inte hantera det helt o hållet. Blir pinsamt störd av det ibland….).

Och som vanligt lägger jag på ett lager gymnastik ovanpå allt det där med hspu, dips o pullups. Låter det som en plan?

Jag tycker att jag skriver såna här planer hela tiden, haha! Men, jaja, huvudsaken är att jag håller mig till programmet. Vilket jag gör. Om det är något jag har lärt mig så är det att vilket träningsprogram du än väljer, så är det bästa programmet det som du klarar av att hålla dig till och genomföra hela vägen. Trust the program! Och ja, jag känner mig lite som en sektmedlem när jag skriver sånt.

Allra helst av allt hade jag velat få en riktig genomgång av en coach som liksom kunde se mina svagheter o styrkor lite utifrån och ge mig tips om vilka område jag ska fokusera på och hur för att nå bra resultat effektivt och samtidigt ha roligt. Men, men… det kräver ju lite tid och planering, så det får bli en annan gång. Jag klarar mig bra med den coachningen jag får på Göta nu, det går alltid att fråga om lite tips o råd så där i förbifarten och Marcus program funkar fint.

veckanspass

Underbara Göta-vänner på senaste passen. Måndag överst, onsdag till höger o lördagens team-pass längst ner. Så mycket muskler, så mycket hjärta!

 

Taggad , ,

Jaha, är det så här det är nu?

Alltså. Så här är det: Jag tycker själv inte att det är jätteintressant att läsa blogginlägg om någon annans förträfflighet o rekordprestationer. Men det är inte det jag vill skriva om i det här inlägget. Fast det handlar om personliga rekord. Jag vill liksom inte skryta om hur många rekord jag har satt de senaste veckorna o få någon annan att känna sig vissen som tex inte tar lika mycket i ryck eller knäböj.

Men, faktum kvarstår, jag har slagit en rackarns massa nya rekord den här senaste månaden o veckorna. Oly-programmeringen hjälper ju till såklart eftersom jag följer den o gör som den säger… står det att jag ska maxa så försöker jag med det. Och när jag sen har en ny maxvikt så får jag ju nya vikter när jag räknar ut vad jag jag ska ta nästa pass, eftersom det bara står tex 70% eller 80% i en viss övning. Och då blir det ju lätt ett nytt rekord om jag tex gör en tyngre 2:a än jag gjort tidigare, även om det nu ”bara” är ett 2-rep max o inte en 1:a.

Dessutom så hjälper Wodify till med räknandet, så har jag varit noga med att fylla i mina pass så kan systemet lätt räkna ut om jag har gjort pb och förtjänar en guldstjärna. Så resultatet av det här har blivit att oktober blev en lång radda med pb-resultat och november har börjat likadant. Så till den grad att det liksom börjar kännas lite löjligt, haha! Och ibland är jag liksom bara storögt fascinerad av resultaten på skärmen. Kan det liksom stämma att det blir så mycket stjärnor hela tiden?

Jag menar… 21 nya rekord på en månad. Det låter ju inte klokt! Men visst, jag har ju kört mycket styrka, så det är klart att jag bli starkare. Jag har väl bara inte riktigt fattat det än. Jag gör fler armhävningar än förut, jag gör fler pullups än förut, jag gör fler kippade pullups, jag kan köra RX vikter på passen ganska ofta numera. Jag har hittills ökat snatchen med 7 kg, clean & jerk med 5 kg, back squat med 5 kg, over head squat med jag-vet-inte-hur-många-kilon och sen följer det liksom en radda med andra kompletteringsövningar som också ökat.

Och nu är jag inne på de 10 sista passen i oly-programmeringen och det betyder tydligen att det ska växlas upp och maxas lite grann nästan varje pass. Som idag var det dags för 2 RM (=rep max) i snatch, 3 RM i back squat o 1 RM i push press. Nästa pass är det 1 RM i power snatch och overhead squat och så rullar det på… Så jag får väl bara fortsätta och försöka vara mitt bästa o starkaste typ varje pass, hehe… Lätt som en plätt ;)

Men jag kan fortfarande sitta o undra hur länge det här ska hålla i sig. Det måste ju sluta någon gång. Kommer jag känna mig helt värdelös då eller hur funkar det?

Taggad , , , ,

Ny träningsplan. Eller?

Det börjar dra ihop sig nu. Det här är sista veckan med totalt oly-fokus. Nästa vecka byter jag ut 1-2 pass till vanliga crossfitpass istället. Jag kommer bli helt förstörd och ha ont överallt, haha! Det är helt galet hur snabbt man tappar metcon-musklerna jämfört med vanlig styrketräning. Det är inte bara flåset, utan det är de där lite nötande repsen som tröttar ut en nåt så förfärligt o som ger den där sega tröttheten i musklerna dagen efter.

Mina veckor kommer innehålla lika många pass som vanligt, bara lite annan blandning. Tanken är 60/40 eller 70/30 i fördelning cf/oly fram till tävlingsdags. Sen hur fortsättningen i dec-jan ser ut beror lite på om det blir någon tävling i Halmstad i år eller inte. Tävlingen har annonserats ut o platserna släpps om två veckor, sen handlar det om jag känner för det o får plats. Det är väl mer så det ligger till.

Återigen hamnar jag i det där läget där jag vill göra allt. Jag vill lyckas hålla kvar nivån på lyftträningen, men utan att jag nödvändigtvis behöver öka, utan bara hålla kvar känslan. Samtidigt vill jag kunna öka på gymnastikträningen, verkligen fokusera på att få lite ordning där med o jobba lika hårt på det som jag nu har gjort med lyften. Jag vill bli starkare i pullupsen, kunna göra riktigt dips och längre fram även våga/blir stark nog att göra hand stand push ups.

Sen får jag aldrig sluta göra push ups heller. Hade visst latat mig lite där när jag tittade i mina papper. Senaste omgången jag körde mina 10:or var den 13:e okt… o då vet jag att det kändes väldigt bra o starkt, sen dess har lyften o pullupsen fått ta mer plats. Men igår när jag tvingade mig ner på golvet var det astungt o jobbigt. Så där blir det bakläxa och tillbaka till disciplinen igen. Sluta aldrig göra push ups!

Ovanpå allt det där vill jag ju köra på o hålla igång flåset såklart. Gärna något löppass då och då om det går. En crossfittares ständiga huvudbry; hur kan jag få in så mycket träning som möjligt på de timmar jag har tillgängliga utan att skada mig eller att alltid känna mig trött o kass?

Hur som helst… igår var en rätt go dag. Det blev lite nötande av c&j, clean pull och front squat. Där har vi ju också en av mina svaga punkter, squats. Jag bestämde mig för att maxa på front squat igår för att känna hur det kändes. 60 gick bra, 65 gick okej o kom upp, sen blev jag kaxig o ville testa 68 då kom jag inte upp ur gropen. Men okej, 65 var iaf en liten ökning från tidiager, så nytt pb in i Wodify :) Mentalt o teoretiskt känner jag att jag borde ligga högre på både front o back squat, men det gåååår ju bara inte. Så det får jag också komma ihåg… squata för allt var benen orkar hela vintern.

Det är ju alltid i squaten jag blir trött först när det kommer till tuffa metcons med thrusters o cleans, eller ja, underarmarna också… men ja, du fattar. En del ser ut att kunna mata på i samma tempo i en hel evighet o jag får syra direkt.

Mycket frustration när jag tänker på planeringen framåt. Men jag ska försöka njuta av att kroppen ändå känns stark o bra just nu, så här sista lyftveckan.

färgglatt

62 kg kan göras väldigt färgglatt och jag har trasat sönder mina pullup grips. Iaf ett tecken på att jag har tränat på det :)

Taggad , , ,

Så kan det gå…

En helt vanlig måndag. Lite grå, tråkig o med vetskapen om att det skulle bli en ensamkväll hemma efter träningen. Ganska mycket träningsvärk kvar fortfarande och rätt ordentligt ont i ena foten emellanåt när jag gick. På träningsprogrammet stod det oly som vanligt, men ett tungt pass där jag skulle försöka maxa med den dagsformen jag hade. En tung etta var målet och i beskrivningen står det att ”Heavy single indicates taking the exercise to the heaviest weight for a single rep that can be managed in that training session. This is determined simply by gradually increasing the weight until that criterion is met without any failed attempts”. 

För att göra det hela ändå lite tuffare så var det meningen att det skulle maxas i både snatch och clean & jerk. Numera har jag lärt mig att de där passen alltid tar sin lilla tid. Att komma upp i maxvikt tar nästan en halvtimme för mig ibland. Jag vilar musklerna, vankar omkring som en orolig själ, försöker räkna ut rätt vikter på stången, lyfter och vilar igen. Klockan går liksom. Och när jag är klar med de två lyftserierna ska jag dessutom gå på några set back squat och stiff legged deadlift. En helkväll i boxen med andra ord :)

Dagens coach var Simon o han höll ett öga på mig, tack för det. Snachen som har känts så bra ett tag nu, började med att strula lite för mig. Jag hade jättesvårt att hålla fokus när det sprang omkring så mycket människor, något jag verkligen borde bli bättre på som jag nämnt flera gånger förut. Tankarna svävade iväg och jag fick jobba stenhårt mentalt för att komma in i bubblan. Tvinga bort  tankarna med hela handen. Snatch är ett känslolyft, det är det som gör det så svårt och så härligt på samma gång. Simon tipsade och rättade till tekniken som jag plötsligt strulade till och så satt lyftet där det skulle igen. Jag kunde fortsätta uppåt med vikterna. Till slut stod jag där o skulle tangera mitt pb. Det krånglade igen… Även om det står i passbeskrivningen att man inte skulle faila, så fick jag göra 4 försök på 40 kg för att det skulle funka. Men när det sitter, så sitter det ordentligt och det känns knappt tungt. Det är bara teknikmissar och då är det mer okej att faila än när det är styrkan som sviker. Simon o de andra hejade på och jag blev övertalad att lägga på ett kilo till o göra ett nytt pb. 41 kg satt som en smäck på första försöket. Jag kan ju när jag får det att stämma!

Jag fick plinga i pb-klockan o sedan ladda om för clean & jerk. Där är det som vanligt mer tuta o köra o jag behöver inte vara riktigt så avstängd från omvärlden. Dagens förbättringsområde var draget, enligt Simon. Jag kan tydligen få upp stången mer, utnyttjar inte hela ”second-third pull”-läget, innan jag går ner under o fångar. Klurigt. Sen är ju alltid jerken svår när det blir tunga vikter, tajmingen blir sådär ibland. Det här passet så kändes dessutom front squaten väldigt tung och jag hamnade långt ner i ”gropen” när jag kom upp på 80-85-90%. Men, det gick. 55 kg kom upp och då började Simon återigen prata om att jag skulle lägga på till en ny pb-vikt, eftersom ”du är ju uppvärmd och redo, slösa inte på varma muskler”. Så istället för att tangera mitt gamla, så la jag på ett kilo till för nytt pb. Förra gången var det ju jerken som var den svaga länken så det var den jag hade mest fokus på nu också. Och tänka sig… det gick ju det med!! 59 kg kom upp, om än inte med en perfekt jerk.

Två nya maxresultat in i statistiken och min måndag blev plötsligt väldigt bra! Extra kul när det inte ens stod uttryckligt ”pb-dag” i schemat. Oväntat o härligt att kroppen är så bra.

10680011_721531347933099_3801853980634665951_o

Påminn mig nästa gång om att fixa till ”byxranden”… Men hey, pb-tutan!

Taggad , , , , , , ,

Äh, jag vet inte… men det är fredag.

Vissa veckor förstår jag inte riktigt hur det går till, de blir bara fullproppade! Och då finns det ändå andra saker jag också borde göra. Som att lämna in tidsplan för en av kurserna jag läser o en uppsats i den andra. Men äsch, det kan vänta lite till. Känner inte för att ta av min tid med nära o kära, och träningen såklart, för att hinna göra det där. Varför inte skjuta saker framför en när man kan? :)

Träningspassen jag gjort hittills i veckan har varit riktigt bra, trots att kroppen har känts lite tung o träningsvärkande. Oly-passen rullar på enligt plan o det är fortfarande så att jag längtar till nästa pass mest hela tiden. Den svåra snatchen känns nu riktigt bra igen och jag kan köra 3-positions snatch, golv, knä o hang, på 80% utan problem. Hurra liksom! Jag har för mig att nästa pass hade ”heavy single” på schemat, vilket betyder att jag ska försöka lyfta så tungt jag kan beroende på dagsform. Jag är ganska uppspelt över det, och det känns fantastiskt bra med tanke på vilken jobbig relation jag o det där lyftet har. Det är stormigt, men samtidigt älskar jag det på något sätt. Det är helt enkelt tufft att lyfta tunga grejer över huvudet.

Helgen blir fullmatad med lite av varje. Toughest-äventyret blir ju väldigt spännande imorgon. Jag har ju inte tränat specifikt alls för det, så jag kommer bara försöka ta ett hinder i taget o så får vi se hur många jag klarar. Jag hoppas att vi kan hålla ihop Crossfit Göta-gruppen så att det blir en go gruppgrej av det hela. Sen hade det ju inte direkt gjort ont om regnet kunde hålla sig undan lite också…. fast, marken är väl så genom dränkt nu så det gör nog ingen skillnad om det regnar eller inte. Som det ser ut nu blir det helt mulet och lite regn under hela dagen.

Om jag bara klarar mig igenom den här fullbokade helgen så är jag nöjd :) Jag ska väl inte klaga på att det är mycket, jag har valt allt själv och det är ju egentligen bara roliga grejer.

 

Taggad , ,

Pb-tåget tuffar vidare, woop, woop!

Det blev ju en supermåndag! Det var ju återigen dags för maxtest enligt min oly-programmering men jag hade redan innan bestämt mig för att strunta i snatchen och bara testa på clean & jerk. Jag behöver gå något steg tillbaka i snatchen och få ordning på landningen där.

Men i c&j är det inte så mycket tveksamheter än så länge, utan jag brukar oftast reda ut det. Där kan man nästan alltid bara trycka igenom så löser det sig, men man måste vara precis lika bestämd som i snatchen. Det går inte att lyfta en tung stång utan att vara helt på det klara att man ska få upp den. Minsta lilla jag vacklar i tanken, så pajjar jag lyftet.

Jag jobbade mig upp igår via 60 %, 70 %, 80 % av max. Jag tog 55 kg och det kändes tungt, men bra. Sen tänkte jag till lite och försökte vara lite taktisk, inte min starka sida, men ändå… Mitt gamla pb var 57 kg, så kunde jag bara få till 58 kg så var det ju lugnt. Men jag hade en större tanke om att kunna nå 60 kg också. För att vara på säkra sidan la jag på 58 kg och tryckte upp det med lite vilja. Jerken var inte det snyggaste jag gjort, men det gick. Sedan var det dags för 60 kg. Cleanen gick bra! Woho! Men sen kom då det kritiska momentet, att få upp stångjäveln över huvudet…. och här räckte jag inte till.

Jag är väldigt nära, men jag orkar inte trycka upp den sista lilla biten. Jag försökte två gåner och andra gången var ännu bättre än första, men armarna vek sig. Så antingen måste jag bli ännu snabbare under stången när jag faller ner i jerken (och man kan ALLTID bli snabbare) eller, fast egentligen också, så behöver jag bli starkare i det där läget. Den sista pushen och stabilitet i axlarna så att jag kan balansera upp den och inte falla framåt.

Men jag var liksom nöjd ändå, för jag var så nära. Nästa gång, om ett par veckor till, så har jag den. Det vet jag :) Det blev ju ändå trots allt ett nytt c&j-rekord och ett nytt clean-rekord. Jag är en happy crossfitchey!

Nästa pass går jag på nötandet igen. Jag och snatchen behöver ha ett samtal. Jag ska inte behöva känna mig pissdålig bara för att det står snatch på programmet.

2014-10-07_10-22-41

Man får fina guldstjärnor i Wodify om man registrerar nytt pb :)

Taggad , , ,

Det börjar lukta maxlyft och lite länktips

Ny vecka och det börjar närma sig nytt pb-pass i oly-programmeringen. Jag har bara ett vanligt pass kvar, sen är det meningen att jag ska maxa. Men jag är inte alls lika pepp inför den här omgången som inför förra… Jag har inte fått några indikationer alls på att jag känner mig starkare eller snabbare. Så jag vet inte riktigt hur jag ska klara det här. Men jag antar att det är en fördel om man lyckas hålla stegringstakten som är uttänkt i programmet. Fast å andra sidan är det inte hela världen om jag står stilla den här omgången, då kanske det ökar chanserna för att öka nästa period.

Just nu sitter jag o funderar lite på vilken dag som kan passa bra, jag vet inte om jag behöver ett coachat pass eller om jag ska köra lite i min ensamhet i ett hörn vid sidan om. Båda har sina fördelar. Med coach kan jag ju faktiskt få lite tips om det går åt skogen. Är jag för mig själv så är det ingen annan som kommer se om det går åt skogen :) Frågan är om jag behöver den där extra lilla pressen av vetskapen om att någon tittar på mig.

Well, well… under tiden jag går och grubblar på maxlyft så kan jag tipsa om några artiklar jag trillat över i veckan. Här är en om allas får favorit Iceland-Annie, intressant att läsa mer om hennes skada och hur allvarligt det faktiskt var. Hon har ju gjort en helt otrolig come back får man ju säga.

Det är många, jättemånga, som brottas med sina pullups. Både strikta och kippade. Det är svåra grejer och tar sån tid att få till. För mig tog det ett halvår ungefär, ett frustrerande halvår. Men nu sitter de oftast och häromdagen testade jag att göra några viktade pullups, bara med 2,5 kg extra, men det räckte alldeles utmärkt. Att jobba med gummiband kan ju vara räddningen i vissa wodar, men här är en artikel som förklarar lite varför man så snabbt som möjligt ska vänja sig av med banden för att aktivera rätt muskler i axelpartiet och bli starkare i de små musklerna som behövs för rörelsen. Jag är ju verkligen ingen expert, men resonemanget låter rätt vettigt tycker jag.

Förra veckan pågick andra omgången av tävlingen Team Series och här kan man se superlaget Rogue Fitness Red bränner av ett av eventen. Ser ut som en walk in the park. Älskar att höra Camille’s french-english :)

viktadePU

Man känner sig lite fräck.

Taggad , ,